Rollen förpolyakrylamid (PAM) i avfallsförbränningsprocessen fokuserar huvudsakligen på rökgasreningssystemet, särskilt i det halvtorra rökgasavsvavelsystemet. Dess kärnfunktion är att fungera som ett flocculant för att förbättra dammförborttagningseffektiviteten. Det deltar inte direkt i förbränningsprocessen och används inte för fly aska härkning (det vill säga rollen som cement eller kelateringsmedel).

Här är de specifika funktionerna, effekterna och tillämpningsstadierna avPAMi en avfallsförbränningsanläggning:

Tillämpningssteg: Innan dammsamlaren efter svavelsystemet i spraytorkningsreaktorn (SDA) eller det cirkulerande fluidiserade sänget (CFB) svavelsystemet

I den halvtorra avsvavlingsprocessen (detta är en av de vanligaste avsvavlingsmetoderna för avfallsförbränning) atomiseras kalkslammet och sprutas in i reaktorn och reagerar med de sura gaserna (såsom SO) ₂, HCl, HF, etc.) i högtemperaturrökgasen för att bilda fasta saltpartiklar (såsom CaCl) ₂, CaSO₃, CaSO₄) och oreagerad lime.

Samtidigt innehåller rökgasen också en stor mängd ursprunglig flygaska, obrända kolpartiklar, tungmetallföreningar och de fina partiklar som genereras av reaktionen.

Dessa partiklar (särskilt de nya partiklar som genereras från reaktionen och det oreagerade fina kalkpulveret) är vanligtvis mycket fina och svåra att effektivt fånga av efterföljande dammförborttagningsutrustning (såsom dammsamlare av påsetyp eller elektrostatiska utfällare).

Kärnfunktion: Flokkulering

Polyakrylamid (vanligtvis anionisk PAM) späds ut och injiceras i röken eller reaktorn mellan reaktionstornets utgång och dammsammarens ingång i en mycket låg koncentration (ppm-nivå).

PAM är en långkedjapolymer. De aktiva grupperna på dess molekylära kedja (såsom amidgrupper) kan adsorbera flera fina dammpartiklar genom bro- och laddningsneutraliseringseffekter (främst interagerar den negativa laddningen av den anioniska PAM med de positivt laddade områdena på partikelytan).

De adsorberade partiklarna kommer närmare och aggregerar för att bilda större floccules. Denna process kallas flokkulering.

Huvudeffekter:

Betydligt förbättra dammförborttagningseffektiviteten: Detta är den viktigaste effekten. De större flocculerna som bildas efter PAM-flocculering har en betydligt ökad settlingshastighet och tröghet, vilket gör dem lättare att effektivt avlägsna av efterföljande påse-typ dammsamlare (filterpåse interception) eller elektrostatiska dammsamlare (laddade och sedan fångade av elektroderna). Detta minskar direkt koncentrationen av dammutsläpp (partiklar) i rökgasen.

Förbättra filtersäckens prestanda (för dammsamlare av säktyp):

Efter att ha bildat större flocculer har dammskiktet (filtertårta) som bildas på filterpåsesittan bättre luftpermeabilitet, vilket minskar filtreringsmotståndet.

Möjligheten för fina partiklar att tränga in i filtermaterialet eller blockera filtermaterialets porer minskar, vilket bidrar till att förlänga filterpåsens livslängd.

Det bildade dammskiktet är lättare att rengöra av, vilket förbättrar rengöringseffektiviteten.

Förbättra syravtagningseffektiviteten (indirekt): De oreagerade kalkpartiklarna som fångas genom flokkulering minskar mängden av dem som flyr med rökgasen. Det fångade kalket i dammskiktet på filtersäckeytan på dammsammaren av påsetypen kan fortsätta att reagera med den sura gas som tränger in (sekundär reaktion på filtersäckeytan), vilket ytterligare förbättrar den övergripande syravtagningseffektiviteten.

Minska utrustningsslitage: Minimera slitage på efterföljande utrustning som den inducerade fläkten av fina partiklar.

Förbättring av flygaskans egenskaper (potential): De större partiklarna som bildas genom flokkulering kan orsaka vissa förändringar i flygaskans fysiska egenskaper (såsom partikelstorleksfördelning och flytande), men detta är vanligtvis inte huvudsyftet.

Tillämpningspunkter:

Typval: Anionisk polyakrylamid används ofta vid avfallsförbränning rökgasrening. Detta beror på att dammpartiklarna (flygaska, reaktionsprodukter) i rökgasen ofta bär svaga positiva laddningar under vissa förhållanden (särskilt i halvtorra system), och anionisk PAM uppnår effektiv flokkulering genom laddningsneutralisering och broverkning. Kationiskt PAM används vanligtvis i vattenbehandling, men används mindre i rökgasflokkulering. Icke-jonisk typ används ibland i specifika situationer.

Injektionspunkt: Det måste vara efter reaktionstornet och före dammsamlaren. Det injiceras vanligtvis vid reaktionstornets rökgasutlopp eller i en dedikerad fuktings-/aktiveringsreaktionskammare. Injektionspunkten kräver tillräcklig turbulens för att säkerställa full blandning av PAM-lösningen med rökgasen.

Injektionskoncentration: Dosen är mycket liten, vanligtvis på ppm-nivån. Precisa mät- och spädningssystem krävs. Överdriven injektion kan leda till väggklivning, blockering eller minskad effekt.

Upplösning och mogning: PAM kräver en dedikerad upplösningsanordning (såsom en mogningstank) för grundlig upplösning och "mogning" (så att molekylära kedjor kan sträcka sig helt) för att uppnå bästa flokkuleringseffekt. Dålig upplösning kommer att resultera i "fiskögonformade" gelblock, med dålig prestanda och benägna att blockera rörledningsmunstycken.

Samarbete med andra ämnen: PAM-flokkulering används vanligtvis i kombination med kalkslamm (avsyrningsmedel), aktivt kol (adsorberande dioxiner/ 重金属)， etc., för att gemensamt uppnå målet om rökgasrening. Sammanfattning:

I processen med avfallsförbränning används polyakrylamid (PAM) huvudsakligen i den senare delen av rökgasreningssystemet (efter avsvavling och före dammförborttagning), som fungerar som ett effektivt flocculant. Det uppnår detta genom att koagulera de fina dammpartiklarna (inklusive flygaska, avsvavelreaktionsprodukter, oreagerat kalk osv.) till större partiklar, vilket avsevärt förbättrar fångsteffektiviteten hos efterföljande dammsamlare (särskilt dammsamlare av påsetyp), vilket effektivt minskar partikelutsläppen och indirekt förbättrar avsvaveleffekten och filterpåsarnas prestanda. Användningen är minimal men effekten är avgörande. Det är en viktig hjälpåtgärd för att säkerställa att rökgasen från avfallsförbränningsanläggningar uppfyller normerna (särskilt för kontroll av partikelkoncentrationen). Den deltar inte i förbränningsprocessen och används inte för slutlig härdningsbehandling av flygaska.